Nahrain Al-Mousawi

I skuggan av drönarna

(View at RE:PUBLIC)

USA tog täten redan 2001 men idag håller beväpnade obemannade flygplan på att bli en självklar del av världens krig. En blå himmel injagar nu skräck i jemeniter, afghaner och pakistanier – eftersom det ger drönarna fri sikt. Re:public har talat med konstnärer och undersökt vreden, konsten och poesin som gror i drönarnas skuggor.
5th+mural+12+Hours+campaign+about+Drones+

Text: Nahrain Al-Mousawi
Bild: Olika konstnärer

Må Gud krossa din stridsvagn och din drönare / du som förstört min by, mitt hem.

Versen hörs i dessa dagar i nordöstra Afghanistans pashtunska byar, där kvinnor i tusentals år sjungit »landays« – korta, kärva dikter som kritiskt kommenterar samtiden. Landay betyder, passande nog, liten giftorm.

Dikterna handlar fortfarande om ämnen som olycklig kärlek och svartsjuka men på senare tid har de också börjat ta upp det senaste verktyget för krigföring – drönare.

»I Am a Beggar of the World« är en landaysamling som har översatts till engelska av Elizabeth Griswold. En annan dikt vittnar om sorgen av att förlora sin son:

»Min Nahi sköts ner av en drönare / Må Gud förgöra dina söner, Amerika, som dödade mitt kött och blod«
“Min blick är fatal som en drönarattack”
DEN 7 OKTOBER 2001 användes för första gången ett nytt vapen, när USA försökte eliminera en talibanledare. Sedan dess har amerikanska drönare dödat tusentals människor, både misstänkta terrorister och civila i Irak, Somalia,Afghanistan, Pakistan, Libyen och Jemen. Idag använder också andra reguljära arméer och paramilitära grupper drönare i allt större utsträckning, inte minst i Irak och Syrien. Men drönarkriget är framför allt USA:s. I och med att drönare fjärrstyrs av förare långt från slagfälten har det väckt debatt och kritik. Det är svårt att hålla USA ansvariga för attacker i dess »skuggkrig«. Mängder av verk av amerikanska och europeiska konstnärer och skribenter har fångat drönarkrigets effekter och ifrågsatt dess etik. Men de konstnärliga uttrycken liksom vreden i de länder som drabbas hårdast av drönarattacker har haft svårt att hitta hit.
BILD: JIM RICKS
BILD: JIM RICKS
Fakta
BARACK OBAMA gjorde drönarna till en central del av USA:s globala krigföring. Han beräknas ha godkänt en drönarattack var femte dag under sina åtta år vid makten – och Donald Trump har ökat takten till en attack om dagen. Trump har också lättat på militärens regler vilket har lett till fler civila offer.
PÅ SAMMA SÄTT som de penetrerat himlen över byar har drönare också trängt in i fantasin hos många olika slags konstnärer, allt från låtskrivare till målare.

Ända sedan Sovjetunionens ockupation på 1980-talet har afghanska vävare införlivat krigsmotiv som stridsvagnar och helikoptrar i sina mattor – idag är det drönarna som vävs in i afghanska mattor. På Kabuls väggar har gatukonst dykt upp föreställande ett barn som skjuter en drönare itu med sin slangbella.

I Pakistan har både »fin« och »folklig« konst influerats av drönarnas dödliga hot. Den pashtotalande popsångaren Sitara Younis dansar upphetsat i en video där hon förföriskt nynnar för kameran: »Min blick är fatal som en drönarattack«. Drönare har till och med smugit sig in i stamområdenas folkpoesi där man kan höra verser som »Jag söker dig som en drönare, min kära / Du har blivit Osama, ingen vet var du finns«

Den Pakistanskfödda konstnären Mahwish Chishty målar livliga, färggranna attackdrönare med traditionellt folklig design så att de ser ut som insekter snarare än maskiner.
BILD: JIM RICKS
BILD: JIM RICKS
Fakta
#NOTABUGSPLAT är ett av få pakistanska drönarverk som fått spridning över världen. Titeln syftar till att kontra den amerikanska militärslangen där en lyckad drönarattack kallas för »bug splat«. En drönarkamera tog en bild från ovan på en 18×27 meter stor affisch föreställande en pakistansk flicka.
ABDULLAH M.I. SYED, multimediakonstnär med bas i Pakistan, beskriver sin installation Flying Rug of Drones som en blandning av verklighet och fantasi. Han använder knivblad för att skapa drönare, som sedan hänger i massor från taket för att skapa en bildvävnad av orientalistiska bilder från det fantastiska till det våldsamma.

– Syftet är att fånga både fascinationen och fruktan för Österlandet, säger Abdullah M.I. Syed till Re:public.

– Verket refererar både till den flygande mattan i »Tusen och en natt« och till det som kommit att bli kännetecknet för amerikanska interventioner: drönarnas övervakande och anfall.

Syed hävdar också att 11 september-attacken, där kapningarna genomfördes med hjälp av fällknivar, har inspirerat honom att använda vardagsföremål.

– Händelsen var en referenspunkt för att se hur ett vardagligt föremål som en pennkniv, som konstnärer som jag använder för att skära papper, generellt inte ses som vapen. Man kan ju köpa dem i vilken pappershandel som helst, säger Syed.

– Men 11 september förändrade för alltid uppfattningen av det här banala, vardagliga bruksföremålet till att ses som ett vapen och bidrog till införandet av nya regler för resande och vid säkerhetskontroller på flygplatser. Som konstnär, och flitig resenär, undrade jag vad som skulle hända om jag gjorde ett flygande föremål av dessa knivblad, som en flygande matta eller en flygande maskin, eller en drönare av knivblad för att se hur folk reagerar på ett sådant föremål.
BILD: #NOTABUGSPLAT
BILD: #NOTABUGSPLAT
Fakta
USA:S DRÖNARATTACKER sker ofta mot dem som USA anser vara terrorister, i länder som USA inte förklarat krig mot, som Pakistan och Jemen. Människorättsorganisationer och FN:s särskilda rapportör för utomrättsliga avrättningar menar att attackerna strider mot internationell lag.
SYED, SOM ÄR från storstaden Karachi, har inte själv upplevt drönarattacker men har hört om folk i norra Pakistans gränstrakter mot Afghanistan som är rädda för »drönarskuggor«, eftersom det är så de upplever de osynliga och ljudlösa maskinerna i himlen.

– De blir också rädda för en blå himmel, eftersom drönare uppenbarligen inte flyger när himlen är grå. Tanken förföljde mig: att man önskar sig en grå himmel, och att en klarblå himmel inte ses som något vackert utan som ett tecken på en överhängande undergång.

Han identifierade deras oro med sin egen i eran efter 11 september-attacken.

– Jag kände deras ångest över att se skuggor och rädslan för det okända, och det var något jag kunde relatera till efter att ha bott i USA efter 11 september. Inte minst med tanke på hur mycket svårare och mer besvärligt det blivit att flyga för sådana som mig. På det sättet så reflekterar verket också över den ängslan, rädsla och rasprofilering som muslimer i Väst utsätts för.
“Nedanför oss: En smältugn för tyranner
Ovan oss, drönare?
De vänliga drönarna, fienden
Som får döden att falla
Ovanifrån
som om vi vore fält
Och döden vår nederbörd.”
I JEMEN ÄR drönarkonst i första hand ett fenomen som märks ute i offentligheten. I Hadhramout genomfördes en demonstration mot utomrättsliga avrättningar som inleddes med en performance. En papier-maché-drönare hänger ovanför ett torg och övervakar passivt medan en grupp råbarkade al-Qaidamän mördar en man. En svartklädd kvinna och flera barn samlas snabbt kring kroppen. Då dyker drönaren upp igen och dödar alla på platsen, inklusive mördarna.

– Pappersdrönaren har observerat skeendet från början och vet vad som händer. När den går till anfall dödar den mördarna, men också oskyldiga människor i närheten, urskillningslöst, berättar Mohammed Bawazir, en av skaparna av det sex minuter långa verket.

Bawazir förklarar att verket inspireras av dödshotet som hänger över det dagliga livet i Jemen.
Fakta
SEDAN 2004 har Bureau of Investigative Journalism identiferat över 4 000 amerikanska drönarattacker, vilka har resulterat i uppemot 10 000 offer. Omkring en tiondel är civila offer, men siffrorna är omstridda, bland annat eftersom USA enligt The Intercept identifierar alla oidentifierade dödsoffer vid en attack som fiender.
– Från 2011 fram till att vi skapade protestperformancen 2014 skedde avrättningar och drönarattacker varje vecka. Det påverkade vår känsla av säkerhet och höll folk i konstant vånda. Även om avrättningarna för det mesta var målinriktade så förekom många incidenter där vanligt folk sköts av al-Qaida eller dödades i drönarattacker.

Att befinna sig under »drönarens skugga« framträder som ett reellt hot för konstnärer i Jemen som Murad Subay. Han ledde gatukonst-kampanjen »12 timmar« i huvudstaden Sanaa för att lyfta erfarenheterna av drönarnas måltavlor. Han skapade det mest iögonfallande verket i kampanjen; muralmålningen visar en drönare som svävar över ett barn som på en vittrande vägg skriver: »Varför dödade du min familj?« på engelska och arabiska. Hadeed al-Muwaffaqs verk i Subays gatukonstkampanj visar en svartvit yin och yang-symbol. På ena sidan en svart drönare mot vit bakgrund, på den andra en vit duva mot svart bakgrund.
scan1_TRANSP.jpg
FÖR MÄNNISKOR OCH konstnärer i länder som Jemen, Pakistan och Afghanistan är drönare inte bara ett föremål eller en symbol utan en högst verklig tragedi. I och med att en stor del av konsten, inte minst i Jemen, görs på gatorna uppfyller den rollen av »kulturell störning«: ett sätt för befolkningen att ifrågasätta och bryta med den annars genomgripande effekten av våld och krig på sina liv.

För ett par år sedan organiserade människorättsorganisationen Reprieve en tävling i drönarpoesi. Det vinnande bidraget »Unrhymed Drone« av Ayman Shahari beskriver både liv beskurna av hotet från drönare, och tyranners kraft.

»Nedanför oss: En smältugn för tyranner / Ovan oss, drönare? / De vänliga drönarna, fienden / Som får döden att falla / Ovanifrån / Som om vi vore fält / Och döden vår nederbörd.«

Yemen Inside Out är ett annat konstnärskollektiv som använder väggarna i Sanaa för att avslöja drönarnas effekter. Med Rooj Alwazir i spetsen har kollektivet tapetserat stadens väggar med svartvita porträtt av jemeniter för att få fram en förmänskligande motbild till hur Jemen ofta skildras: som en plats för skräck och terror. Verket förmedlar perspektivet från människorna nedanför drönarna. Som Bawazir har uttryckt det: »Alla räknade med att kunna stöta på döden på gatorna, på caféer, eller till och med på väg till moskén«.
Fakta
USA HAR TIDIGARE försökt förhindra spridning av drönarteknologin, men nu säljer kinesiska företag billigare kopior av USA:s beväpnade drönare till länder som Saudiarabien, Libyen, Eritrea och Nigera, enligt Wall Street Journal. Amerikanska vapenföretag vill inte förlora marknadsandelar och lobbar för att president Donald Trump ska tillåta dem att exportera till fler länder.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Information

This entry was posted on November 9, 2017 by in .

Navigation